Badrumsfynd
Några typiska grejer i badrummet...
SHAMPOO
Balsamberoende? De flesta vanliga schampon består mestadels av tensider (t ex natriumlaurylsultat, SLS) som tvättar bort allt naturligt fett i hårbottnen. Resultatet: en rishög – om den inte återfuktas och balanseras med olja eller silikon. Antingen i själva schampot, eller med hjälp av ytterligare hårvårdsprodukter. Vanligt schampo innehåller en massa spännande saker – från avhärdare som ska göra vattnet mjukt till glansmedel, konserveringsmedel, parfymämnen, förtjockningsmedel och en hel del konserveringsmedel. Inte undra på att allt fler experimenterar med alternativ. ”No poo” har blivit en folkrörelse, och på nätet finns massor av tips. Förresten – har du mjäll? Visste du att zinkpyrition, som är mycket giftigt för vattenlevande organismer och därför inte längre får användas i båtbottenfärg, används som aktiv substans i mjällschampoon? Det kommer inte att växa vare sig alger eller mjällbildande jästsvampar i din hårbotten, och det är ju bra... eller?
DEODORANT
Vi svettas ungefär en halv liter om dagen om vi tar det lugnt. Går det hett till kan det bli flera liter. Själva svetten luktar egentligen ingenting. Lukten kommer när bakterier letar sig ner i fukten och börjar bryta ner olika ämnen. Deodoranten, med parfymer, något som binder lukten, något som dödar bakterier och ett lösningsmedel som håller ihop det hela ska hålla lukten borta. Om din deo samtidigt är en antiperspirant innehåller den också ett ämne som ska hindra svetten att ens kika ut ur svettkörtlarna. Vanligast är olika aluminiumföreningar. Aluminium har studerats och debatterats, och kopplats till både Alzheimers och bröstcancer. Men studierna pekar i olika riktningar. Att svettkörtlarna täpps till kan dock skapa andra problem, som inflammation och klåda. Aluminiumsulfat och alun är någorlunda milda, medan aluminiumklorid och zirkonium är ”värre”. Huden under armarna är tunn och känslig och blir antagligen glad om du väljer alternativa deodoranter med t ex örter, aloe vera, saltsten och kokosolja bland ingredienserna istället för uttorkande alkohol, allergiframkallande parfym och dubiösa aluminiumföreningar. Åtminstone lugnare dagar. Men... har du stängt in svetten med starka saker länge kan det ta ett tag för kroppen att ställa om.
TANDKRÄM
Vi använder minst 3 deciliter tandkräm per person och år. Förutom slipmedel innehåller den tensider som löddrar – ofta natriumlaurylsulfat, SLS, som irriterar slemhinnorna, kan ge blåsor i munnen och gör det svårare för småsår att läka. Och även om fluor är bra för emaljen är det också giftigt. En studie från Harvard Dental School visade att 5-7 år gamla barn som regelbundet drack vatten med fluor hade en dubblerad risk för bentumör. ”Tandkräm spottar jag ju ut”, kan en tänka. Men om munnens slemhinnor är bra på att suga i sig mediciner, varför skulle de inte också suga i sig andra kemikalier? Sluta inte borsta tänderna. Men tänk på att inte överdosera tandkrämen. Att skölja och spotta ordentligt. Och kanske rentav köra morgonborstningen med en mindre giftig tandkräm av naturliga ingredienser?
SOLSKYDDSKRÄM
Huden är bra på att ta upp ämnen ur det vi lägger på den, om bara molekylerna är tillräckligt små. Det är därför t ex nikotin- och hormonplåster fungerar. Så vad händer när vi till exempel smörjer in oss med kemikaliestinna solskyddsmedel? Vid en studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg fick försökspersonerna smörja in sig med en solkräm med en viss aktiv ingrediens två gånger om dagen i fem dagar. En helt normal semesterdos alltså. Efter den kuren kissade de kemikalier i tio dagar. Eftersom levern får arbeta övertid med att bryta ner främmande ämnen har man rekommenderat att barn, vars lever inte är färdigutvecklad, inte ska använda kemiska solskydd utan fysikaliska; sådana som bara bildar ett täckande reflekterande skydd ovanpå huden. Titandioxid anses idag vara det säkraste, eller åtminstone det minst dåliga, alternativet. Men med nanotekniken har partiklarna blivit så små att de tränger in genom huden i allafall. Dessutom är solkrämerna fulla av mineraloljor, konserveringsmedel och parfymer. ”Den perfekta solkrämen finns inte”, konstaterar Katarina Johansson i sin bok Badskumt. Satsa på skugga och solhatt när solen är som starkast mellan kl 11 och 14. Och sola försiktigt, så kroppen hinner bygga upp sitt eget naturliga solskydd.
FUKTKRÄM
När huden åldras blir den mindre elastisk och torkar lättare – och så hoppas vi att den rätta krämen ska lösa problemet. Men... bara 60 procent av våra rynkor är genetiskt betingade. Resten beror på hur vi lever: vad vi äter, om vi röker och om vi solar för mycket. Hur kan det komma sig att krämerna i badrumsskåpet tycks bibehålla sin krämighet fast tiden går, istället för att mögla eller byta skepnad? Konserveringsmedel är förutom doftämnen (och hårfärgningsmedel) de mest allergiframkallande ingredienserna i kosmetika. Den som inte vill ha djur i ansiktet kanske också vill veta att t ex kollagen är ett protein som utvinns från kalvars och smågrisars bindväv, och elastin från slaktade djurs bindväv. Rå, lågprocessad hjärna från djur liksom mjälte, moderkaka , halsmandlar och inälvor kan vara aktiv ingrediens i antirynkkrämen. Å andra sidan kan alla de här ämnena också tillverkas syntetiskt i ett laboratorium. Vilket som gäller syns sällan i innehållsförteckningen.