Hit räknas egentligen de flesta metaller, men begreppet används mest för metaller och legeringar som är skadliga för hälsa och miljö. De finns i luften vi andas, i maten vi äter och i saker vi använder, som elektronik, oäkta smycken, lågenergilampor, plast och bildäck( som innehåller bland annat bly, kadmium och zink). Tungmetallerna är egentligen naturligt förekommande grundämnen, men när de på grund av människans verksamhet förekommer i högre halter än vad våra egna kroppar, växter, djur och natur är anpassade för ställer de till med problem.
BLY är skadligt för nervsystemet och kan ge utvecklingsdefekter i hjärnan hos foster och barn. Sen bly i bensin fasades ut och förbjöds har halterna av bly i barns blod minskat markant. Men bly kan fortfarande finnas i t ex bildäck, konstnärsleror, nycklar och som tillsatt stabilisator i gammal plast och färg.
KADMIUM påverkar nervsystemet och ackumuleras i njurarna där det bidrar till att kalka ur skelettet och öka risken för benskörhet. Färgpigment som innehåller kadmium är fortfarande tillåtet i konstnärsfärger – ett skäl till att barn inte ska skapa med material avsett för vuxna. Men vi får också i oss kadmium via maten.
KROM kan förekomma i färgpigment och i förkromade möbler, och kan i vissa former bli skadligt.
KVICKSILVER finns i bland annat lågenergilampor och lysrör och är mycket skadligt för nervsystemet.
NICKEL är allergiframkallande och möjligen också cancerframkallande, och finns ofta t ex i oäkta smycken, bältesspännen o dyl.
Andra metaller som kan vara skadliga i höga halter är t ex aluminium, kobolt, koppar och arsenik. Exempel på hälsorisker som kopplats till olika tungmetaller är benskörhet, cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt inverkan på nervsystemets utveckling och funktion.